mjnookie

Igår kväll kände jag redan hur öm jag är mer eller mindre över hela kroppen. Så när jag då vakna imorse hade jag hoppats på att det skulle vara bättre men tji fick jag. Fy fasickens vad jag har ont rakt igenom. Måste verkligen få tag på en läkare och se vad som är fel på mig. Men jag orkar inte med om det är någon långtidsskada igen. Har senaste året haft förmånen att få vara relativt skadefri.
Förstår inte vad det är med min kropp eller med min tur det känns som detta är mitt liv att väl komma igång åka på en stjärnsmäll. Det är tur att jag har styrkan att aldrig ge upp men kan väl erkänna att jag vid tillfällen varit jäkligt nära att bra skita i det. Speciellt denna gången när jag känner att jag är trött i ryggen konstant. Och att jag har blivit nekad vård till höger och vänster tar ju bannemaj på krafterna.
Men fy fasickens vad jag är tacksam över de som ställt upp till fullo. Extra till Boullen, Catti, Conny och Malin som har varit rejäla klippor i vardagen och stött ut med mitt brölande (ja inte bölande) dag in och dag ut.