Pulsen saktar ner tills döden välkomnar mig i sin famn

Jag har haft den titeln på min msn någon dag nu. Det roliga är att folk blir ju förbannade på en bara för att man är i en svacka. Får man inte vara negativ någongång?? Måste man alltid vara så himla glad och peppy?
Jag vet att den texten är rätt morbid och mörk. Men så känns det när man gång på gång blir kastad i den svarta avgrunden av brända känslor och evig olycka. Jag vet mycket väl att turen någongång kommer vända. Men det här vanliga skitsnacket alla godwillare ( människor som anser sig vara hobbypsykologer och tror att de få fraserna så som att ryck upp dig, det löser sig, du är en god människa och såvidare) kommer med ska göra en gladare. Det gör en snarare fruktansvärt irreterad.
Jag har läst psykologi på egen hand i 10 år nu och har rätt så bra pejl på hur känslor och tankar kan bedra en. De som känner mig väl vet att jag mer eller mindre kan läsa av vad de är för personer och vad deras svagheter är. Jag vet mycket väl vilka som är mina svagheter, brister i tankegångar och vet att på vissa fronter är jag fruktansvärt svag.

Att kräva att jag ska blotta mig för dig främmande människa är bara ren naivitet, att visa mig avklädd gör jag för de som gjort sig förtjänt av det. Mina känslor är för de som jag håller kär och är mig nära.

Ni tycker kanske detta är oartigt och ologiskt att skriva så. Men alla är vi OLIKA och det är det som folk har problem med. Lär er acceptera att de bredvid dig har ett annat tankesätt. Det finns inget som heter normal. Normal är ett ord som aldrig kan specificeras. Det går aldrig att sätta fingert på vad som är normalt eftersom det är en norm som är väldigt omskiftande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0