mjnookie

Varit mycket rännande nu på senare tid så jag börjar faktiskt bli lite seg i kolan. Simmat en del, jobbat en massa och festat lite.
Lite trist bara att jobb tar upp så mycket tid. Det känns som det men det e kanske bara för att jag har väl skärmat mig ifrån världen lite. Känns som jag blir irreterad på alla för de drar sig mot "Svensson" livet. Är det så bråttom egentligen? Måste jag skaffa mig allt det?
Hade en diskussion med bror för ett tag sedan där jag mer eller mindre fick en rejäl hyvling för att jag yttrade något i stil med att kanske kommer jag inte ha barn eller skaffa barn. Varför ska jag det? Ingen kan tvinga mig heller. Finns ju inget nöje med att tvinga sig själv till något så stort steg som MÅSTE  ha min uppmärksamhet. Ja det hade varit skoj att ha en Junior kutandes omkring. Men känner inte att det är ett illa tvunget.

Kroppen håller bättre numera men det e som sagt nog mycket tack vare att jag simmar en del. Det hjälper som attans förutom när man får en kallsup då o då :P